istället för 1800-talet blir det 1920-talet.
imorn har jag bestämt mig för att vara lite 20-tal:ig.
så: en grå kort klänning, några miljoner halsband, svarta korta handskar, vågigt hår i en sned knut och hårband med fjädrar.
blir nog kanon.
och tänk om man hade haft en stilig gentleman med hatt bredvid sig! hade ju passat riktigt bra tycker jag.
tre månader.
bilder
det brukar gå tre månader mer eller mindre.
tre månader av ett inre lugn om jag ska uttrycka mig på ett finare sätt än att säga rakt ut; att vara lycklig utan större problem.
då känns det nästan som att jag har ett facit eller en handbok inbyggd i mitt huvud, så så fort det uppstår ett känslomässigt problem vet kroppen direkt hur den ska göra för att lösa det. utan att man behöver gråta eller få ångest först. och något som jag tycker är väldigt skönt är att jag inte är så van att säga, jag vet inte, om det är något som handlar om mig. det är gansla enkelt. jag vet vad jag känner och varför och vad jag tycker om och vad jag inte gillar. det är väldigt sällan som jag inte är säker och känner att jag vet inte.
dessutom så under de här tre månaderna går det att kontrollera längtan efter något mer och vara nöjd med vardagen som den är.
men sen.
då kommer det bara en dag, som sagt ofta efter ungefär tre månader. då vet man ingenting längre. då blir allt så osäkert. då man ifrågasätter det man känner hela tiden och har ingen aning. något form av mindre sammanbrott som man inte förstår. inget går att förklara och det känns som att det inte går att längta mer. det bara skriker inom en och man kan inte vara ensam för då blir man galen. något måste hända, nåt nytt för annars kommer tårarna aldrig sluta. det kan inte vara såhär längre.
ungefär en vecka är det så.
sen är allt frid och fröjd igen i tre månader till.
tårta hela tiden
idag var vi hos en till nybliven 18åring. det är mycket firande nu.
med ballonger självklart. det blir man aldrig för gammal för.
en present.
en av mina bästa vänner, som även är min kusin, fick en tavla av mig i 18års-present.
sy är väl mer min grej, även fast jag går estet bild. men hon ville ha en illustrationliknande sak, så då fick hon det.
det var en lilly allen (tror jag) bild som jag utgick ifrån, det är tusch och akvarell.
lite inspiration en måndagskväll.
jag har en tidsplan för mitt hår.
maj 2009, då jag var helblå en gång.
i somras bestämde jag mig för att börja spara ut mitt hår, eftersom jag hade haft det kort i ett och ett halvt år. jag trivs bäst i det egentligen och de flesta tycker att jag borde ha det så, vilket jag håller med om. men nu är det ju såhär att man som behöver variation då och då ibland för att trivas helt och hållet.
så därför ska jag spara ut det bara så att jag kan klippa det igen sen när det har blivit långt.
då kanske jag har fått den variationen som jag behöver för att trivas i kortare hår ett tag till i alla fall. för det är så jag vill ha det, jag vill bara inte bli less att ha det så.
jag tror att mitt hår kommer vara ganska långt till sommaren, så då har jag en sommar på mig att njuta av det och sen nästa höst ska jag klippa det som ovan igen. och medans det växer får jag också prova på lite olika längder, det är ju ett plus.
så så ser framtidsplanerna ut just nu.
new dress new dress new dress
det blev en mörkblå enkel väldigt kort liten sak. lite sned på första bilden och så behöver den strykas. sydde den igår. och nu ska jag snart börja på nästa!
sen har jag fått mina glasögon också.
en finfin låt.
and there is so much we dont know
so we love and we hope that it holds
the fray - uncertainty
ni ska få se en klänning imorn, en mörkblå en. för nu har jag tid att sy igen.
som en förtrollelse jag inte kan förklara.
det här blev lite av en oväntad favorit. men lanvin är nog min favoritvisning från fashion week s/s 10 tror jag. fendi som är mycket mer min stil kom inte långt efter, men jag vet inte riktigt vad det var som fick mig att helt och hållet förälska mig i det här. kanske håret. eller kanske formerna och silluetten. eller kanske bara alltihop tillsammans.
jag är ofta lite som en balettdansös utan några kunskaper i balett.
linne, weekday.
spetskjol, egensydd.
väska, second hand.
små glimtar som man inte har någon aning om när man får se.
Tänk vad en liten förälskelse kan få det att dra i mungiporna så otroligt utan anledning. När det finns någon som man inte har starka känslor för, men som ändå får det att kännas lite extra i kroppen. Någon som man tittar efter och hoppas att se, kanske bara i nån sekund. Men blir lite smånervös så man bara vill gömma sig om han tittar på en.
Det kan vara en person som man känner, eller någon helt okänd som alltid går förbi på skolan och bara får en att nästan rodna. Kanske vet man vad personen heter. Kanske inte.
bild
Men det spelar ingen roll. Det enda som spelar roll är att det är så fint, så roligt. Så levande. En extra positivitet i vardagen. Det som är kul är att det kan vara nästan vem som helst. Behöver inte alls var någon riktig söting, sportnörden, han som spelar trummor bäst i världen, eller någon annan sån där som man lägger märke till och som de flesta tycker om. Utan det kan vara den lilla charmören som förgyller varje dag, den blyga som inte vågar titta någon i ögonen eller han som bara står så otroligt fint vid sitt skåp.
Men någonting är det med vissa som bara får en att känna det där lilla pirret. Inget mer än så och man kanske inte har några riktiga drömmar eller planer på att göra någonting åt det heller. Men någon som bara finns där, då och då, och får hjärtat att kännas, knäna att röra sig utan anledning och munnen att le lite smått.
Crushes är underbara. Vardagslycka. Jag älskar det.
bild
när det inte händer någonting.
just nu står nästan allt still. inte mycket roligheter, inga nya människor eller upptäckter, ingen ork. utan det som i princip får mig att gå upp på morgonen och inte lägga mig ner igen är:
att jag tycker att när det kommer till kläder och stil ser jag bättre ut än vad jag har gjort förr och jag känner mig så glad när jag får fixa mitt ytliga skal till max varje dag, och se bra ut jämt. förhoppningar om att jag snart känner mig villig och har tid till att sy några fler klänningar. the vampire diaries. mörkblåa underkläder. skolan tråkigt nog, där min prestation för samma resultat nu kräver mer av mig än den har gjort förr. fotbad. självinsikt. trygghet att det är lov om en vecka. the fray.
lelove.
när man ser folk som kramas eller håller om varandra. upptäckten att det är mysigt att läsa på bussen. höstskor. att mitt hår växer. god mat. riktig säkerhet och självkänsla. en uppsats om giovanni bellini som ska ge mig mvg i konsthistoria. boken tenderness. långa sovmorgnar. strumpbyxor. att criminal minds är till och med ännu mer facinerande nu än jag tyckte för några år sen. frukostsmoothie. skratt. komplimanger. längtan efter mina finfina glasögon.
att jag tycker att när det kommer till kläder och stil ser jag bättre ut än vad jag har gjort förr och jag känner mig så glad när jag får fixa mitt ytliga skal till max varje dag, och se bra ut jämt. förhoppningar om att jag snart känner mig villig och har tid till att sy några fler klänningar. the vampire diaries. mörkblåa underkläder. skolan tråkigt nog, där min prestation för samma resultat nu kräver mer av mig än den har gjort förr. fotbad. självinsikt. trygghet att det är lov om en vecka. the fray.
lelove.
när man ser folk som kramas eller håller om varandra. upptäckten att det är mysigt att läsa på bussen. höstskor. att mitt hår växer. god mat. riktig säkerhet och självkänsla. en uppsats om giovanni bellini som ska ge mig mvg i konsthistoria. boken tenderness. långa sovmorgnar. strumpbyxor. att criminal minds är till och med ännu mer facinerande nu än jag tyckte för några år sen. frukostsmoothie. skratt. komplimanger. längtan efter mina finfina glasögon.
monday.
en underbart fin ny klänning från indiska hade jag på mig idag. ett impulsköp i fredags med provning, snabb beslutning och betalning på under tio minuter, och sen sprang vi för att inte missa bussen.
299:- kostar den i alla fall.
det fina klassiska.
i det senaste vampire diaries avsnittet så såg det ut lite såhär.
så där riktigt otroligt. vackert. helt magalöst. mind blowing. elegant. klassiskt. breath taking. övernaturligt tjusigt.
finns inte någon film jag hellre ser än en med sån här klädnad. åh, jag tror att jag ska leka en lite modern fin artonhundratals dam nu under halloween.
klänningarna alltså, och hattarna. stelt och obekvämt, visst. men helt enastående.
den vackraste vardagspresenten som finns.
Vet ni vad bland det finaste man kan få är. En komplimang. Och vet ni vad det enklaste att ge bort är. En komplimang.
Inga pengar behövs, inga kluriga påhitt. Och sen är det så mycket mer värt.
Jag har en liten skål bredvid min säng där det finns många små fina påståenden som jag skrev en kväll för att jag vill komma ihåg precis vad jag älskar hos andra och vad jag inte vill ta för givet. Och sen att ha något att titta på och bli glad av.
På en står det: Tänker du på något fint när du tittar på någon borde personen få veta det.
Det försöker jag komma ihåg ofta. Om man tänker något fint om en persons utseende, personlighet, skratt, mod, kreativitet eller vad som helst, så får inte den personen veta det om man inte säger det. Annars är det bara du som vet att du tycker det. Och eftersom det inte skadar någon, utan tvärtom istället kan göra någon så otroligt glad, varför då inte låta personen få veta det. Det ger ju som mer till personen än vad det kräver av dig.
Jag tycker så oerhört mycket om att många som klickar in sig här tar sig tid att kommentera så fina saker om mig. Att människor faktiskt berättar och låter mig få veta att ni tycker om mina klänningar, min stil, mitt hår eller min blogg. Och att ni inte bara tänker det och sen går någon annanstans.
Samma sak privat, jag blir så glad, inte bara för komplimanger jag får utan också bara själva principen att folk väljer att dela med sig av det fina som de tänker.
Det värmer.
Fortsättning.
Favoriter från Paris och Milano fashion week s/s 2010:
Valentino, Balmain.
Alberta Feretti, Chloé.
Luis Vuitton, Mui Miu.
Isabel Marant, Sophia Kokosalaki.
Fendi.
Prada, Sonia Rykiel.
Celine, Karl Lagerfeld.
Nina Ricci, Chanel.
Yves Saint Laurent, Dior.
Stella McCartney, Versace.
Bilder från style.com.
Valentino, Balmain.
Alberta Feretti, Chloé.
Luis Vuitton, Mui Miu.
Isabel Marant, Sophia Kokosalaki.
Fendi.
Prada, Sonia Rykiel.
Celine, Karl Lagerfeld.
Nina Ricci, Chanel.
Yves Saint Laurent, Dior.
Stella McCartney, Versace.
Bilder från style.com.
hur väl jag än letar så kommer jag aldrig hitta nån som du, någonsin igen.
ibland är det bara fint att läsa sånt man skrev under en tid som nästan inte finns kvar ens i minnet. drömmar och ilska blandat med hopp och rädsla. då allt var antingen eller, upp eller ner, fullständigt hopp eller riktig hopplöshet. ingenting fanns där emellan.
det fina var så fint att inget annat kunde skada, och det svåra var värre än man trodde möjligt. den osäkerheten kommer jag knappt ihåg fast samtidigt aldrig kan glömma.
men det är tur att hoppet fanns vissa stunder där någonstans i alla fall,
hur klarade man annars sig?
och pojken sa,
Nya beroendet.
The vampire diaries är det bästa jag har sett på länge, det finns ju inte en enda människa där som inte ser bra ut! En påhittad värld med vackra människor är mitt mest älskvärda tidsfördriv.
eyewear.
Jag ska köpa nya glasögon, såna som jag faktiskt kan använda då och då. Nu har jag bara linser.
Så här blir det nog.
Jag har inte riktigt bestämt mig än, men förmodligen.
Så här blir det nog.
Jag har inte riktigt bestämt mig än, men förmodligen.
det där känsliga genom ögonen som inte längre kommer ut.
ibland är det såhär.
och ibland är det så att hur mycket man än vill gråta, så går det bara inte. då det känns som att om man bara fick släppa ut allt så skulle det kännas bra igen.
när ingenting egentligen gör en ledsen, men på nåt sätt så skulle det ändå kännas bra att för stunden få känna lite mer än vanligt. som att det enda som skulle få en nöjd är att gråta. och känna lättnaden efter.
men vad man än gör och vad man än tänker på gör ingen skillnad. det kommer inga tårar, trots att man vill det så himla mycket. man försöker att lyssna på musik som gör ont och tänka på allt det där som verkligen känns, bara för att kroppen ska reagera. men det händer inget.
och när man hör texten från en låt som påminner en om det absolut känsligaste man någonsin har varit med om, något som det är riktigt omöjligt att inte gråta till, och då inte ögonen släpper ut mer än en eller två tårar, då undrar man vad som egentligen är fel.
jag har alltid sagt att ofta när man gråter så lämnar det dåliga kroppen. och inte bara psykiskt utan det är på riktigt något fysiskt, konkret som faktiskt lämnar kroppen. tårar som kanske tar med sig ut lite av det där jobbiga och flyttar bort det från kroppen.
så det blir svårt om det inte går. när det enda som alltid hjälper är som fastfryst. för då har man ingen aning om vad man ska göra för att allt ska kännas normalt igen.
ibland är lite vanliga ord det enda man behöver från en vän som inte har nån aning om att hon gjorde något mer än bara pratade.
favoriter just nu.
hon.
inspiration alltså, så snygg.
klockor.
jag vill ha en fin en, nu.
OC.
alltså jag är beroende, helt klart.
luke grimes.
så fin.
människor som gör lite extra.
inte bara det som krävs, utan lite utöver. så härligt.
en jättemegastor varm kofta.
en extremt mysig och väldigt stor kofta som jag har köpt secondhand, det är gammal tror jag och från den lite mer manliga avdelningen. väskan är också secondhand. ring indiska.
och idag hade jag inte håret i en knut, för en gångs skull.
beautiful lingerie.
är mer en mörk mörk mörkblå färg på riktigt.
och jag älskar marinblått. och jag älskar fina underkläder.
jag blir så lycklig av det.
från hm.
long letters, short letters, love letters, life letters or just letters.
bild
bild
Jag har tänkt så mycket på brev nu på senaste tiden. Tänk att få ett handskrivet brev i brevlådan en grå tråkig tisdag. Det måste ju vara bland det absolut finaste. Det finns ju knappast nåt mer personligt än det, förutom beröring eller direkt kontakt med någon såklart.
Finaste sättet att prata utan hörbara ord. För jag tycker inte om kommunikation på teknisk väg egentligen. Men det är en sån värld vi lever i nuförtiden, därför tycker jag att vi ska bryta mot det litegrann och börja skriva mer brev.
Det är nästan som att skriva dagbok, fast till någon annan. Och så får man faktiskt svar på allt det kluriga som man funderar över eller berättar om. Hur bra som helst.
Dessutom har du meningarna i din hand, du kan ta på dem. Utan en dataskärm eller display emellan.
Jag vill skriva brev brev brev.
i wasn't able to talk to you for like.. two days, and it made me feel like a part of my brain was missing!
the love you have for a best friend.
fint,
bild från maj 2008.
en söt bild och en underbar låt.
le love.
oj vad jag är avundsjuk på alla er som är lyckligt kära.
som får pussa på den ni tycker om när ni vill. och betyda lika mycket för någon annan som den personen gör för dig. ni som får vakna bredvid någon ni älskar och somna i deras famn. veta att vad som än händer så finns det någon så nära att falla tillbaka mot. vara trygg. känna er hel. vara älskad. bli bekräftad. ha någon som andas i erat öra och krama handen när det är jobbigt. känna en mening med vad än ni gör. ha de vackraste känslorna i världen.
ni har tur,
så ta det inte för givet.
jag är sjuk och har ont, och jag saknar något som jag aldrig har känt.
the fray - look after you.
en av de bästa låtarna från det utan tvekan bästa bandet.
