det var för många fjärilar på samma gång.
Här har ni ett gäng favoritinlägg just den här måndagen!
(Önskar så mycket att jag hade kvar de hysterisk glada sms:en jag skickade till min bästa vän som var på andra sidan jorden den här kvällen)
så vackra, så kära.
Dog ett antal gånger över dessa två i Les Misérables. Så vackra, så kära. Hade de inte fått leva och vara tillsammans vet jag inte vad jag hade gjort. Amanda Seyfried är förövrigt en favorit hos mig, tycker hon är otroligt talangfull och så himla himla snygg.
tulpandagen.
Idag är det tulpanens-dag och det tycker jag att vi ska fira! De här bilderna är tyvärr några dagar gamla men ska gå och köpa mig en ny bukett tror jag. Älskar tulpaner.
här är tjugohundratretton när jag får bestämma helt själv.
Gör självklart en ny lista över så som jag vill att 2013 ska bli!
Eftersom jag har skaffat träningskort som räcker ungefär hela året så tänker jag absolut att jag vill träna en himla massa nu. Älskar yoga och pilatespass men också lite danspass och att simma. Det här året vill jag bli stark och hälsosam och få en fint tränad kropp. Och en grym balans!
Jag vill också fota mycket vardagsfint det här året, det brukar jag alltid ha som mål inför varje nytt år. Det blir så väldigt mycket roligare att komma ihåg allt kul som händer när det finns en hel del bilder.
Det här året vill jag pussas och hångla så mycket det bara går! Det var något som saknades lite förra året, och så kan vi inte ha det tycker jag.
Hitta på roliga saker vill jag också göra mycket det här året. Temakvällar med fest och mys och massa umgänge med bra personer. Ska bli bättre på att bjuda hem till mig för sånt.
Det här året är också då det börjar på riktigt med min utbildning, så jag vill lägga mycket tid på att vara duktig och ta vara på och lära mig nya saker. Vill bli en så bra psykolog det bara går och den kommande terminen och alla terminer efter börjar det mera praktiska jobbet av utbildningen.
Varje dag är en ny dag att vara fin. Både på insidan och utsidan såklart. Men jag älskar så mycket att klä upp mig, fixa mig och se bra ut varje dag så det vill jag göra mycket det här året. Varför spara på glitter och elegans till speciella tillfällen? Ska le mot alla så mycket det går också, och vara tacksam. Sprida magi.
Ska försöka börja leva på riktigt. Vara här och nu och i varje stund. Inte längta för mycket efter saker utan göra all tid rolig och minnesvärd.
det gör inget för vi blir tillsammans varje natt när jag blundar.
Fler fina ögonblick ni berättade. De första finns här.
Han är ingen romantiker & han visar inte sina känslor sådär ofta som man ibland önskar att han gjorde. Men på senaste tiden har han börjat hålla om mig lite hårdare, smugit ner lappar i min jackficka där det står; saknar dig like crazy & ikväll vill han att jag ska träffa hans mamma för första gången.
Jag såg honom första dagen i skolan, han har precis börjat ettan och jag tvåan. Han är lång och har svarta ögon, blekt ansikte med tjocka, mörka ögonbryn. Han har mörkt rufsigt hår och jättefin klädstil. Han är ingen rockstjärna som jag drömmer om men han är så fin. Jag trodde inte att han ens har lagt märke till mig men den 14 september kysste han mig. Vi var på en fest och han kom fram till mig på dansgolvet. Jag höll i hans hand men folk började slåss och kom mellan oss så jag släppte den. Sen dess har ingen av oss vågat prata med varandra, bara smygblickar. Med alkohol i blodet är allting så mycket enklare. Och vi båda kommer ha alkohol i blodet nästa fredag.
Vi sa "jag älskar dig" till varandra på centralen i Göteborg och fnissade som 14-åringar i en halvtimme.
För några helger sen kollade jag på film hos den här väldigt fina killen jag träffat några gånger förut. Han frågade om jag ville sova över,jag svarade att jag inte hade några grejer men det gjorde inget tyckte han. Jag fick låna en tshirt att sova i. Under samma täcke låg vi tätt intill och höll om varandra hela natten. Och så blev det en hel del massa pussandes och hångel också. Så himla mysigt att bara få ligga bredvid någon som vill hålla om en och som man själv får hålla om när det är som kallast på natten. Så är det tyvärr inte längre, nu har jag sovit själv i veckor och saknat hans varma överkropp nära min. Kanske är meningen att jag ska vara själv, eller så har han hittat en annan att sova bredvid.
Jag var hemma hos en väldigt fin vän. Vi är väldigt blyga ibland, jag gav honom knappt en kram, Men så sa han att han ville ha en kram, vi kramades i soffan och skedade, sedan hamnade vi i hans säng där vi skedade och hånglade i massor. Jag ville aldrig kliva upp ifrån sängen för att det var så himla mysigt och till helgen blir det nog minst lika fint med honom igen.
Han ser på mig lite för länge så att hjärtat jag liksom låst om börjar fladdra och hoppas igen och jag går runt och tänker på honom jämt men han kommer aldrig tänka på mig mer än Gud vad hon stirrar men det gör inget för vi blir tillsammans varje natt när jag blundar.
För två år sen såg jag en så fin pojke på stan, jag gick förbi honom och tittade på honom, han mötte min blick och log mot mig. Jag tänkte, att han var nog den finaste killen jag någonsin sett, och på honom tänkte jag lite då och då, på pojken med dom fina ögonen och det långa håret. 1,5 år passerade och det var en helt vanlig kväll med tjejerna, med lite vin i kroppen och vi fnissade fram i spårvagnen till någon fest som min vän kände till. Festen var ingen fest, utan där satt det 6 stycken människor och pratade, och in kommer vi och jag tittar rakt fram och får syn på honom. Pojken jag såg på stan, med dom fina ögonen och det långa håret, han sitter framför mig och ler mot mig igen. Jag sätter mig bredvid honom och vi pratar länge, sen åkte vi hem och jag tänkte ännu mer på honom. Dagar gick och veckor gick, en gång träffades vi på en fest igen men vi sa bara hej, jag var lite blyg kanske. Han spelade med sitt band i staden så jag drog med mig en kompis och gick dit. Han såg mig och log, kom fram till mig och gav mig den hårdaste och underbaraste kram jag någonsin fått. Efter det pratade vi och han ringde mig, vi pratade nätter långa om rymden och om tiden. Han var så fin. Och jag hade svårt att förstå, att just han som jag sett, just han. Han som faktiskt sitter i mitt rum just nu och spelar på en gitarr, han som jag kan pussa i nacken nu när jag vill och han som jag om 5 dagar firar 7 månader tillsammans med. Han. Han lärde mig att det kanske inte finns kärlek i första ögonkastet, men han lärde mig att en blick kan vara oförglömlig.
längtade och grät så mycket att kroppen vreds ur, tömdes på tårar.
Då jag var yngre skrev jag dagbok i princip varje dag, och jag skulle misstänka att jag var kring 11 då jag på riktigt började berätta för min dagbok hur mycket jag längtade efter att bli äldre, börja högstadiet och bli tonårskär. Har inte dubbelkollat så jag kan inte lova att det var då exakt, men ungefär då jag var 11. Förmodligen var det för att jag hade fallit så oerhört för den korta serien Higher Ground där en väldigt ung Hayden Cristensen huvudspelade. I serien så blev hans karaktär Scott kär och ihop med Shelby, och de två tillsammans var det finaste jag någonsin hade sett. Någonting väcktes just då och jag började skriva och längta tills jag skulle få en Scott själv.
När jag var 12 och 13 började personer på skolan att pussas vid skåpen. Det såg så mysigt ut alltså och jag, säkert många andra också tittade med otroligt långa avundsjuka blickar varje dag. Och längtade, längtade tills det var min tur. Då det var jag som stod på rasten bredvid en pojke som höll om mig och det var alla andra som hade avundsjuka blickar. Efter jag hade fyllt 14 och strax innan jag fyllde 15 började jag gilla en speciell pojke för första gången. Han gick i min klass och det var så himla spännande för det hade inte känts så innan och sen gjorde det bara det. Att man märkte att det gick att känna något annat än bara som det alltid var.
I 9:an då jag fyllde 16 och det bara var någon månad kvar av högstadiet började jag längta på riktigt eftersom det var ju så många som redan hade eller hade haft någon tidigare. Eftersom det inte hände under högstadiet så fick väl gymnasiet duga. Det skulle bli som en ny start ändå så. Jag drömde och pratade hela tiden om hur bra det skulle bli. Hångla vid skåpen på skolan, längtade alltså. När jag var 16 var också första gången jag hånglade med någon på riktigt överhuvudtaget. Så då jag var 17 hade jag mitt hångelår. Pussade så många jag kunde. Längtade så mycket tills en av de jag pussade skulle vilja träffa mig igen, och vara den som jag kanske skulle bli ihop med. Hade så mycket tro på att det var nu det händer, alla säger att det blir nytt då man är på gymnasiet. Skickade iväg så många sms som hade hopp med sig, för kanske så svarar han.
När jag var 18 grät jag typ hela tiden. Då jag gick och la mig för att jag var ensam och då jag vaknade för ingen var där med mig. Då träffade också min bästa kompis sin pojkvän, som hon blev kär i. Såg det i hennes ögon, hennes ansikte, på hennes kropp och varenda gång de var nära. Hur kär det gick att vara. Jag hade ju som inte tänkt att det kunde vara på riktigt. Längtade och grät så mycket att kroppen vreds ur, tömdes på tårar.
I början då jag var 19 var jag bara ledsen, för allt jag aldrig fick vara med om. För allt som jag hade sett fram mot och längtat efter som aldrig hände. När det blev sommar var det som över, det jag ville mest av allt sen jag var liten. Gick inte att få längre. Tog studenten utan att vara eller ha varit kär och tillsammans med någon.
Jag ser det fortfarande på min bästa kompis varje gång jag träffar henne. I hennes ögon och hur hon är. När hon tittar på sin pojkvän och så fort jag pratar med henne. Att vara riktigt kär. Jag fick ett så fint mail för någon dag sen av en läsare med en helt fantastisk kärlekshistoria som hände henne. I slutet skrev hon till mig hoppas du uppnår alla dina drömmar i livet och får uppleva sann kärlek. Började fundera och kom fram till att det har jag längtat efter i en väldigt massa år nu. Jag vet att jag bara är 20 och att det kan hända när som helst. Men exakt så tänkte jag för ett år sen. Och om två månader fyller jag 21.
