massafinarosetter

 

 

Det var så himla varmt ute hela den natten. Alla personer hängde på gräset, på uteplatsen, på filtar, vid parkbänkar och bara överallt. Sådär när man bara är så glad för att alla skrattar och det är så mycket folk och nästan alla är barbenta utan att frysa det minsta.

 

Någon har fått igång musik och det står personer och hånglar lite var man än tittar. Så jäkla kul tänker jag, vill också. Det bästa med utefester som började som en hemmafest är att det kan komma så mycket mer folk än de som var där tidigare, alla ryms liksom eftersom det går att vara ute på gräset som är typ överallt. 

 

Lite plötsligt dyker det upp en så otroligt söt en tillsammans med ett helt gäng en bit bort från där jag är. De parkerar sina cyklar och sätter sig ner på gräset. Innan han gjorde det tittade han mot mig och jag tänkte att herregud vad han var snygg.

 

Jag sprang i väg och skrattar och dansar mig fram till alla mina vänner. Fick så mycket fjärilar så fort jag såg honom och kan inte vara still. Vi måste gå dit sen, sa jag.

 

Så efter en stund närmade vi oss deras gäng och jag pratade med några stycken som var där men såg honom inte alls. De var himla trevliga och allt sånt, men tittade hela tiden och hoppades att just han skulle dyka upp. Förstod inte var han hade försvunnit så snabbt.

 

När jag skulle gå iväg och vände mig en bit så var han där och hips vips så stod vi bredvid varandra. Det började hoppa och stutsa massa gnistor och av allt form av glitter i min mage och i hela kroppen. Han hälsade och frågade vem jag var, jag svarade och frågade vem han var. Vi pratade en stund och det gick som inte att sluta vara helt galet glad. Det är så bra när sånt här händer på riktigt. Han hade gulligt hår och skrattade mycket. Jag log hela tiden att det nästan kändes fånigt, men kunde inte hjälpa det. Gillar honom på ett pirrigt-knäsvagaktigt-vis direkt.

 

Vi pratar länge om lite allt möjligt. Sätter oss ner i gräset för det blir jobbigt att stå. Vet inte hur mycket tid som har gått sen vi träffades men vet att jag inte vill att det ska sluta nångång snart. Måste hålla fast vid allt som händer så länge det bara går.

 

Tillslut pussar han mig. Ganska snabbt och utan att jag visste om att det skulle bli så i den stunden. Han har mjuka läppar och luktar sommar. Vet inte om jag kommer ramla ihop snart för att det pirrar så mycket men kom på att det kan jag inte göra eftersom han håller om mig hela tiden. Vi pussas och pussas hur länge som helst. Alla andra på gräset dansar och skrattar och bara är där medan vi hånglar så bra som det bara går att göra en sommarnatt ute på gräset. Försvinner han nu går jag sönder känns det som.

 

Då han kramar om mig och hela hans kropp känns så fin och trygg är det som att det inte är på riktigt. Men han gör det igen och jag tänker att okej, det måste vara det. Varma sommarnätter utomhus med massa hångel måste vara något som aldrig får sluta hända någonsin i livet. Just nu känns det som det absolut bästa i hela världen.

 

När han tar min hand hoppar som allt inom mig till och jag vet inte riktigt hur det här ska sluta. Jag säger: var ska vi? Och han säger: jag vet inte, men du följer med va?

 

 

 

Har läst igenom nästan hela mitt arkiv de senaste dagarna för att förhoppningsvis återuppta mitt bloggande på riktigt någon gång snart igen. Saknar det ibland och vill hitta tillbaka till äventyr och kramar i min egna värld. Hade nästan glömt bort allt som har varit så fint tidigare.

 

Samlar på mig pussar och kärlekshistorier lite här och var under den här fantastiska sommaren och måste bara måste får berätta någonstans. Vill dela med mig av mina hemligheter och mitt liv på mitt vis och mina villkor för det känns mer på riktigt då. Tack ni helt galet fina som fortfarande vill stanna här med mig.