massafinarosetter

jag gillar så mycket att något litet och egentligen nästintill obetydligt kan få människor så knäsvaga.
en blick. ett ord. en person som går förbi. ett leende. en lukt. en speciell tröja på den där sötaste man vet. en kroppsdel. en röst. och så mycket mer som egentligen inte är något men som kan vara det finaste i hela världen.
i ett ögonblick. i en sekund eller i tusentals.
det är så varmt. det är så obehagligt skönt.
det händer utan att man vet om det. bara sådär. och sen kan man inte stå ordentligt. knäna skakar och benen vill vika sig så fort man går.


weheartit

allt är precis som vanligt, sen kommer något som ändrar hela kroppens cirkulation. utan att man var beredd.
det är lite skrämmande hur mycket ett enda ord ibland kan göra. ett ord och utbytta blickar. ett enda ord. fem bokstäver. och så känns det som att världen kanske är lite upp och ner. marken rör sig inte men något skakar sådär småmysigt ändå.
från ingenstans.
oj så fint. så fint så fint så fint det kan vara alltså.