festivalpussar och allt sånt.

förra året när det var festival här i stan så stod jag en hel kent-konsert tillsammans med en väldigt fin ung man som kom från en stad cirka 45 minuter härifrån. jag struntade fullständigt i kent den kvällen och kommer nästan bara ihåg hur mycket han pussade mig i nacken och höll om mig i midjan. och hur söt han var såklart. egentligen så borde ni läsa hela den historien innan ni fortsätter läsa den här för de hör liksom ihop lite.


bild source.

i alla fall. nu i helgen fylldes staden med en himla massa folk igen och i fredags så vandrade jag omkring med några flickor i lite för höga klackar, och bara väntade tills vi skulle sätta oss ner och jag kunde få vila fötterna lite. tillslut så hittade vi ett gäng personer som vi kände vid ett nästintill fullsatt bord. medan alla andra trängde sig in och satte sig bland resten så stannade jag istället och pratade med de tre pojkarna som satt ytterst vid bordet. en av dem var ju så himla söt.

han hade randig tröja och flera taueringar på armarna och så fort han presenterade sig tyckte jag att någonting verkade bekant med den här unga mannen. jag frågade honom om det var okej att jag satte mig i hans knä eftersom alla andra sittplatser var upptagna och jag hade lite ont i mina fötter och det var absolut okej sa han. det hade säkert gått att tränga ihop sig ännu mer så jag också hade fått plats men hur kul skulle det vara liksom. han berättade att han skulle fylla tjugotvå år om tre månader och att han och hans kompisar campade en bit bort nu i helgen.

sen berättade han vart han bodde, och allt föll på plats i mitt redan lite vimsiga huvud. det här var inte första gången jag satt i den här pojkens knä. för av alla människor som fanns där överallt hade jag gått fram till samma person som jag spenderade finaste kvällen med för exakt ett år sen på samma festival. helt magiskt ju. 

han höll om mig så bra och han pussades precis som jag kom ihåg. vad fint det är att man kan minnas pussar och omfamningar på ett bättre sätt än man minns utseenden. han hade bästa balansen mellan att hångla rejält och att pussas mjukt, då blir det som extra roligt. så fort vi skulle gå så tog han min hand och kramade den lite extra hårt när det var mycket folk så vi inte skulle tappa varandra. och sen så kramades vi på finaste sättet man kan göra med en person man inte riktigt känner fast ändå vill pussa hela tiden. då det är nytt men man inte vill släppa taget, så var det.

mitt i natten promenerade vi omkring lite överallt bara för att. mina fötter mådde inte alls bra efter många timmars vandrande i skor som gjorde mig ungefär 1,65 istället för 1,57. fast det gick att strunta i eftersom han höll mig i handen hela tiden och sånt kan få saker som gör ont att försvinna. vi stannade ibland och så hånglade vi en liten stund där på gatan. och jag hoppas verkligen att alla människor får uppleva mysigt natthångel på en trottoarkant nån gång i sitt liv. för det är så tyst då även om det lever om.

förra året for han hem till sin stad när jag bara ville att han skulle hålla om mig mer. men jag tyckte att det var det bästa äventyret ändå, för när man hittar en söt pojke i rutig skjorta som luktar gott och vill pussas en hel konsert är man glad för de timmar man får. fast nu var det ett betydligt bättre äventyr. han skulle ju stanna hela natten. 

Kommentarer
Postat av: moa

så hemskt fint.

2011-08-04 @ 23:11:46
URL: http://underaprilhimlen.blogg.se/
Postat av: ellinor

Åh, så otroligt fint!

2011-08-05 @ 16:47:34
URL: http://astimegoesby.blogg.se/
Postat av: lovisa

alltså åh. ÅH! Det här ger mig förjävla massa hopp.

För jag var med om lite samma grej som du var med om förra året i år. Jag träffade en kille mitt i Håkan Hellström-publiken. Han stoppade sin arm under min och vi dansade ett tag och sen minns jag bara det bästa hånglet någonsin, varvat med hans armar om mig. Han försvann sen. Eller det var nog jag som försvann. Mitt under 2 steg från paradise var det i alla fall och det var precis exakt så det kändes. 2 steg från paradise.



Efter din alldeles underbara historia hoppas jag att det ska bli samma för mig nästa år. Skillnaden på våra historier ska vara att jag följer med honom hem eftersom det är han som bor i festivalstaden. Åh vad jag hoppas. Åh.

2011-08-05 @ 23:13:53
URL: http://parkinsonfingrar.blogspot.com/
Postat av: Sara

åh, dör så fint.

2011-08-06 @ 17:50:59
URL: http://faeria.blogg.se/
Postat av: ebba

Du skriver så sjuktfint, och det låter rätt fantastiskt.

2011-08-09 @ 13:23:38
URL: http://silencesuitsusfine.blogg.se/
Postat av: rebecka

vad fint.

2011-08-21 @ 16:54:32
URL: http://gbgregn.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0