tycker någon om dig så mycket som du tycker om dem får du inte vara ledsen.
jag ler med hjärtat och vill nästan gråta när jag läser sånt fint om kärlek överallt.
det går inte att beskriva hur mycket jag tycker om att människor kan få allt, och alla känslor så otroligt i ord eller bild. och när personer ber andra skriva något fint som hänt dem och så läser man vad alla skriver. det blir nästan lite för mycket, lite jobbigt faktiskt.
så mycket vackert det finns, trots så mycket smärta.
kärlek är en chansning, en risk som alla borde vilja ta om och om igen.
jag vill också vara kär.
Förstår dig. Jag vill också vara kär. Men att önska sig till den känslan brukar ofta leda till att den bara dröjs ut. Det låter klyschigt att säga, men det händer när det händer.
jag vill också vara kär. eller, jag kanske är det fortfarande fast jag vill inte eftersom det inte var besvarat. så jag vill bli kär i rätt person.
jag har varit med om lite samma sak som du skrev om i min blogg. jag ska ta mig tid och svara ordentligt på det snart!
kram
Massa fint med kärlek. Själv är jag happily married :) Lots of love every day.
kärlek är underbart. le love är underbar. älskar bloggen!
Sött :) Lelove är bäst!
Kärlek är väldigt fint, man blir som lite små kär :) Och kär blir man i din klänning i det förra inlägget du är så duktig! Puss på dig!
------
Haha du tycker de du? ska nog ta reda på vem den coola filuren är ;)
SV: Åh, tack! Vilken fin blogg du har måste jag säga! :)
Svar: Ja visst är hon! Tyckte jag med, alla passar inte i rött men hon gör det jättebra!
Vilken jättefin blogg du hade förresten!
sv: ja ellerhur! ;)
det är bra, keep up the good work :D han blir nog din snart. killar kan vara lite (läs: väldigt) sega när det kommer till sånt. lite könsdiskriminering från min sida, men vadfan; så sant ;)
men hursomhaver; i know what it's like och alla förtjänar den man älskar :)
svar: okej, nu kommer det ett svar. först kan jag berätta om det jag var med om i sommar ... kan bli långt, men äsh:
under hela vintern och våren längtade jag efter kärlek, jag hade tröttnat på att vänta. så stod han bara där. jag hade vetat om hans existens jättelänge men aldrig tänkt honom som något speciellt. det visade sig att våra personligheter va så lika, så himla lika. tycker jag iallafall. vi träffades på lite fester, såg på film och en natt gick vi på promenad under en stjärnklar himmel. jag frös, han värmde mig och vi kramades. inget mer.
sen träffades vi några gånger men det stod alldeles still. det var för att jag visste inte om jag var kär i honom eller inte. ena dagen var allt så självklart medan andra dagar tog min ovisshet över.
så åkte vi på festival tillsammans med några andra. några nätter innan festivalen sov vi, festivalgänget, i hans stuga. vi hade tittat på film och jag och en tjej sov i en annan stuga än killarna, men vi orkade inte gå över. då hamnade vi (av en slump?!?) i samma säng. halva natten låg vi och höll om varandra. det finaste jag varit med om. men åh, inget mer hände. inga kyssar, inte ens en puss.
dagen efter var vi som främlingar för varandra. jag förstår det inte!!! men så när lasse lindh spelade du kan få mig hur lätt som helst, stod han brevid mig och sa: nu kan du få mig så lätt!
jag fick upp hoppet igen, men icke. vi pratade knappt med varandra.
när han till och med slutat skicka fina sms till mig insåg jag att jag var så inihelvetes kär i honom. och jag hatade (och hatar) mig själv för att jag inte insåg detta i början på sommaren. ÅÅÅÅÅH! och jag trodde att han kände samma som mig, men så var det tydligen inte. tänk om man kunde läsa andras tankar? åh.
jag försöker glömma honom, men det går fan inte. och det är inte lätt när man ser honom med en annan tjej HELA tiden. han hade tydligen sagt till någon att han inte ville ha ett förhållande heller.
den är lite lik din berättelse om den fina pojken. ni verkade ha haft det väldigt fint tillsammans iallafall. han kanske bara är blyg inför dig. nä, jag vet inte. jag kan ingenting om sånt här. kärlek. fysjutton ...
<3
kärlek är vackert, men nu orsakar det mest smärta i hela kroppen.
