in bed.
svag i knäna.
en blick. ett ord. en person som går förbi. ett leende. en lukt. en speciell tröja på den där sötaste man vet. en kroppsdel. en röst. och så mycket mer som egentligen inte är något men som kan vara det finaste i hela världen.
i ett ögonblick. i en sekund eller i tusentals.
det är så varmt. det är så obehagligt skönt.
det händer utan att man vet om det. bara sådär. och sen kan man inte stå ordentligt. knäna skakar och benen vill vika sig så fort man går.
weheartit
allt är precis som vanligt, sen kommer något som ändrar hela kroppens cirkulation. utan att man var beredd.
det är lite skrämmande hur mycket ett enda ord ibland kan göra. ett ord och utbytta blickar. ett enda ord. fem bokstäver. och så känns det som att världen kanske är lite upp och ner. marken rör sig inte men något skakar sådär småmysigt ändå.
från ingenstans.
oj så fint. så fint så fint så fint det kan vara alltså.
en känslomässig dag kräver ett ännu känsligare men fint slut.
bilder: lelove.
text: min fina fina amanda.
små glimtar som man inte har någon aning om när man får se.
Tänk vad en liten förälskelse kan få det att dra i mungiporna så otroligt utan anledning. När det finns någon som man inte har starka känslor för, men som ändå får det att kännas lite extra i kroppen. Någon som man tittar efter och hoppas att se, kanske bara i nån sekund. Men blir lite smånervös så man bara vill gömma sig om han tittar på en.
Det kan vara en person som man känner, eller någon helt okänd som alltid går förbi på skolan och bara får en att nästan rodna. Kanske vet man vad personen heter. Kanske inte.
bild
Men det spelar ingen roll. Det enda som spelar roll är att det är så fint, så roligt. Så levande. En extra positivitet i vardagen. Det som är kul är att det kan vara nästan vem som helst. Behöver inte alls var någon riktig söting, sportnörden, han som spelar trummor bäst i världen, eller någon annan sån där som man lägger märke till och som de flesta tycker om. Utan det kan vara den lilla charmören som förgyller varje dag, den blyga som inte vågar titta någon i ögonen eller han som bara står så otroligt fint vid sitt skåp.
Men någonting är det med vissa som bara får en att känna det där lilla pirret. Inget mer än så och man kanske inte har några riktiga drömmar eller planer på att göra någonting åt det heller. Men någon som bara finns där, då och då, och får hjärtat att kännas, knäna att röra sig utan anledning och munnen att le lite smått.
Crushes är underbara. Vardagslycka. Jag älskar det.
bild
hur väl jag än letar så kommer jag aldrig hitta nån som du, någonsin igen.
ibland är det bara fint att läsa sånt man skrev under en tid som nästan inte finns kvar ens i minnet. drömmar och ilska blandat med hopp och rädsla. då allt var antingen eller, upp eller ner, fullständigt hopp eller riktig hopplöshet. ingenting fanns där emellan.
det fina var så fint att inget annat kunde skada, och det svåra var värre än man trodde möjligt. den osäkerheten kommer jag knappt ihåg fast samtidigt aldrig kan glömma.
men det är tur att hoppet fanns vissa stunder där någonstans i alla fall,
hur klarade man annars sig?
och pojken sa,
i wasn't able to talk to you for like.. two days, and it made me feel like a part of my brain was missing!
the love you have for a best friend.
fint,
bild från maj 2008.
en söt bild och en underbar låt.
le love.
oj vad jag är avundsjuk på alla er som är lyckligt kära.
som får pussa på den ni tycker om när ni vill. och betyda lika mycket för någon annan som den personen gör för dig. ni som får vakna bredvid någon ni älskar och somna i deras famn. veta att vad som än händer så finns det någon så nära att falla tillbaka mot. vara trygg. känna er hel. vara älskad. bli bekräftad. ha någon som andas i erat öra och krama handen när det är jobbigt. känna en mening med vad än ni gör. ha de vackraste känslorna i världen.
ni har tur,
så ta det inte för givet.
jag är sjuk och har ont, och jag saknar något som jag aldrig har känt.
the fray - look after you.
en av de bästa låtarna från det utan tvekan bästa bandet.
tycker någon om dig så mycket som du tycker om dem får du inte vara ledsen.
jag ler med hjärtat och vill nästan gråta när jag läser sånt fint om kärlek överallt.
det går inte att beskriva hur mycket jag tycker om att människor kan få allt, och alla känslor så otroligt i ord eller bild. och när personer ber andra skriva något fint som hänt dem och så läser man vad alla skriver. det blir nästan lite för mycket, lite jobbigt faktiskt.
så mycket vackert det finns, trots så mycket smärta.
kärlek är en chansning, en risk som alla borde vilja ta om och om igen.
jag vill också vara kär.
det finaste på länge.
Min fjortonåriga lillebror ringde mig idag och frågade när jag skulle komma hem, han ville att jag skulle läsa igenom en text på engelska som han hade skrivit till skolan.
Den här lilla mannen är ganska lugn och tyst, pratar inte i onödan, till skillnad från mig, och om man vill veta vad som händer får man i princip dra det ur honom. Men väldigt ordentlig och artig. Han är en riktig sportkille och bryr sig inte om så mycket annat.
Så när jag läste hans lilla text ville jag bara gråta.
För det första så är det helt sjukt hur duktig han är på engelska för att precis ha börjat åttan, det var helt korrekt utan några grammatiska fel eller stavfel.
För det andra, handlingen i texten var bland det gulligaste jag har läst.
Om en pojke som jobbar tillsammans med en flicka som han gillar och hur mycket han vill bjuda ut henne men inte vågar. Att han har svårt att koncentrera sig när hon står några meter ifrån och den enda tiden de på riktigt hinner träffas är på lunchrasten. Hur glad han blir när de pratar och att han är rädd för att få ett nej som svar om han frågar henne om en dejt.
Men det slutar med att han tillslut vågar.
Jag trodde verkligen inte att sånt här fanns i hans huvud. Han är så fin att jag bara vill krama honom mer hela tiden.
Det här gjorde mig nästan gladare än den gången han tog fram tidningen och visade mig en bild från studentbalen och sa att han också ville ha fluga och väst när han skulle gå på den.
Då förstod jag för en gångs skull att vi faktiskt var syskon, för vi är annars så olika i allt. Men jag tycker att flugor är bland det finaste som finns på pojkar, och jag blev jag så varm i hjärtat att jag sydde en blåvitrandig fluga och sa att han kunde ha på sig den på bröllopet som vi skulle på.
Och det hade han.
en rygg.
en sån där del av kroppen som kan vara underbart fin.
så undrar man om han är en som pojke som ler när man tittar på honom eller som blygt tittar åt ett annat håll. och om hans lugg faller ner framför ögonen så han inte ser.
man har ingen aning om den personen har skrattgropar eller gröna ögon. inte heller om han har fina läppar. det enda man vet är att just sådär ser hans rygg ut.
och att han har lite busigt brunt hår.
han kanske drömmer om att bli pilot. och tänk om han pratar italienska helt flytande, han kan ju ha rest över hela världen. precis kommit hem från rom eller kanske berlin.
vem vet om han fotar eller skriver fina dikter som ingen annan. charmigt. oj så mycket en rygg kan få en att fundera.
tänka sig alltså.
kråkan som kommer med epidemier åt alla borde inte skjutas.
"med kärlek på axeln, som hoppar på folk.
sitter och kraxar i någons öra,
så den till slut blir tokig
och måste gå fram till den finaste i världen och spy sötma över dens silkiga klänning.
klänningsbäraren blir smittad och sen är allt försent.
de lider av en obotlig sjukdom som bara blir värre.
hon blir blind och senare förlamad på hjärtsidan
och han med fågelbajs på kavajen blir en halt trollkarl med tankeproblem.
men efter den,
i vinddraget från fjädrarana ropar alla
tack.
Läs den igen. Och kanske en gång till efter det.
En av de mest begåvade människor jag känner har skrivit den vackra texten. Min fina, fina amanda. Hon har ingen blogg själv men ni hittar henne ibland här.
Hon sa till mig att hon hade en liten present som hon trodde skulle passa bra här, och det hade hon så rätt i.
Det finns fler texter. Om kärlek och hud, kroppar och längtan.
Alla är som inget annat, och jag tycker så himla mycket om dem. Alltid lika underbart att läsa.
Varje gång.
så fint.
tänk att stå i ett totalt tomt rum, där det inte finns någonting annat än två personer och möjligtvis någonting som spelar musik. att bli uppbjuden av en otrolig pojke och dansa tätt intill varandra till gammal gammal lugn musik.
sån där som fanns för jättelängesen.
bara vara tillsammans. i ett enda stort rum utan möbler. och känna hjärtat mer än vanligt.
precis som carrie och big gjorde när han skulle flytta.
jag tror att det skulle vara bland det mest romantiska i hela världen.
Söt kärlek
Självklart fanns kärlek med också. Scott och Shelby var den finaste paret som fanns tyckte jag.
Tänk er själva att vara tolv år och se nåt så här gulligt. Det är klart man blev lite kär själv. Jag tror att de här två gav mig idealbilden för hur jag ville att mitt liv skulle bli när jag blev äldre. Jag längtade efter att också träffa nån som Scott!
Kolla bara på honom:
Förstå hur söt han var alltså. Rufsigt lockigt hår, en sårad blick och fina fina läppar. Jag dog ju typ. Hayden Christensen har varit min nästan enda och iallafall största kändiscrush från det att jag såg honom här.
Det var så att de inte egentligen fick vara tillsammans, det var förbjudet. Så de fick smyga. För de kunde inte vara ifrån varandra. Jag dog ju lite till.
De bråkade ibland, så lämnade de varandra hit och dit och sen pussades de otroligt mycket. Mitt tolvåriga hjärta kändes som aldrig förr.
En vacker kärlekshistoria, som självklart slutade lyckligt! Jag hade nog inte klarat nåt annat än det.
